Jag har kunnat börja äta lite. Små bitar spetsade på tandpetare. Jippie... Jaja, det är i alla fall bättre än att leva på soppa. Det är så fruktansvärt tråkigt att inte kunna äta! Och så värker läppen lite, är fruktansvärt torr och ful. Och inte blir det något tränat heller, då jag inte får duscha normalt och riskera att få smuts i stygnen. Och det där med att borsta tänderna går inte alls! Jag kan nämligen inte spotta och tandkräm i såret, nej tack! Men nu är jag rätt så trött på alla nödlösningar. Jag vill äta, duscha, borsta tänderna, pussa på min pojke, le normalt.
Ja, idag är jag lite bitter. Borde kanske sätta mig med lite pyssel och hoppas på att humöret är bättre när P kommer hem för dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar