Omyndigförklarad

Igår hade vi hela familjen som packhjälp. Nu är snart hela lägenheten tömd. Möbler samt lite kläder, blommor och mat är det som finns kvar.

Ungefär en och en halv timme efter att familjen åkt hem så ringer pappa.

"Du är omyndigförklarad så det är bara att gå ut och lasta av släpvagnen"

Jag blev en aning paff och min tanke var "Vad har jag gjort nu?"

Det visade sig att det var på mammas order som han ringde och sa detta då mamma blivit riktigt deppig över att vi ska åka.

Lilla mamma!

Så där höll jag själv på att börja gråta.

Saken är den att vi kommer att flytta, men vi är inom landets gränser, vi har telefon, vi har internet, vi har bil, de har bil, det går tåg, bussar och flyg, vi kommer hem igen om några veckor.

Det kommer bli jobbigt, det tycker jag också. Jag är otroligt hemmakär och det kommer kännas konstigt att inte ha mamma och pappa på 10 minuters avstånd, men nu får vi verkligen chansen att stå på egna ben.

Det är inte för evigt.

Vi flyttar tillbaka när vi behöver barnvakt ;)