Jag är på dåligt humör. Jag har varit det ganska konstant i typ 2 veckor nu. Visst låter jag som ett roligt sällskap? Som tur är så behöver min kära sambo inte lida av det, då han är i skolan hela dagen, kommer hem och äter och sedan åker iväg igen och förväntas anlända här hemma runt 23.00.
Mitt humör uppmärksammades dock lite när jag stog och lagade middag. Robert sa något och fick ett snäsigt svar tillbaka.
R: Är du på dåligt humör?
S: Ja, men det har jag ju varit typ i två veckor nu.
R: Ja, det är nog sant.
Och så går han och sätter sig vid datorn.
Nu ska jag äta fruktsallad med glass och chokladsås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar